Nikola Tesla förefaller mig vara en av de enskilda personer, som betytt allra mest för den moderna elektriska teknologins - och därmed för det moderna datoriserade nätverkssamhällets - utveckling. Han är den som framför andra, rent bokstavligt, har lyst upp vår värld. Likväl är han samtidigt en av de minst kända förgrundsgestalterna.

Nikola Tesla föddes 1856 i den lilla byn Smiljan i gränsprovinsen Lika i dåvarande Österrike-Ungern; denna provins kom senare att ligga i Jugoslavien - Serbien. Tesla studerade bl a matematik, fysik och filosofi och arbetade som ingenjör och konstruktör i flera av Europas länder.

För att få bättre förståelse för sina idéer flyttade han 1884 till USA, där han bl a samarbetade en kort tid med Thomas Alva Edison - som dock försvarade likströmssystemet och därför senare kom att motarbeta honom - och senare med George Westinghouse, som blev den man som storskaligt skulle få ut hans effektiva, väl balanserade elektriska trefas växelströmssystem på marknaden.

Den excentriske och principfaste Tesla levde ogift - under varierande ekonomiska förhållanden - till sin död i fattigdom och ensamhet 1943. Han är en av de lätt räknade som avsagt sig nobelpriset, som han 1912 fått möjlighet att dela med Edison. Han ville nämligen inte äras för en sekundär insats, och priset gick i stället till Nils Gustaf Dalén. Marconi hade ju tre år tidigare fått hälften av fysikpriset för radion, vid vars framtagande Tesla i själva verket tycks ha spelat en primär roll. Tesla avsade sig också vid en viss tidpunkt frivilligt ett mycket lukrativt kontrakt med sin vän Westinghouse för att stabilisera dennes företag, som vi tillfället var instabilt.

Hans självbiografi kom år 2000 för första gången ut på svenska. Det finns även ett par äldre biografier att tillgå (v v se litteraturlistan).

Nikola Tesla är den man, som mer än andra ligger bakom vår tids genomelektrifierade värld och som därför möjliggjort det moderna samhället. De kraftledningar med tre ledare, som överallt omger oss - en del av nämnda trefassystem - är hans uppfinning. Likaså av hans huvud och hand är de 1888 skapade genialiskt enkla och driftsäkra elektriska generatorer och motorer, byggande på det roterande växelfältet - som även de i dag är självklara delar av det globala energiöverförings- och -transformationssystemet. Dessa uppfinningar är basen i vårt elektriska system för belysning, uppvärmning, krafthantering, fortskaffning och för den elektroniska revolutionen.

Tesla skapade lysröret, en mycket effektivare ljuskälla än Edisons på den tiden moderna glödlampa från 1879. Han konstruerade och byggde även radiostyrda robotar, t ex i form av båtar och ubåtar - och vi kan här se trådlös kommunikation och datorteknik i embryonal form.

Med stor sannolikhet ligger alltså Tesla till största delen bakom radion som teori och praktiskt fungerande anordning, liksom sekundärt även Sir Oliver Lodge. Deras arbete vilande på bl a Faradays, Maxwells och Hertz grundarbete. Men Marconi - som varit elev hos Tesla i dennes New York-laboratorium - kom tillsammans med Karl F. Braun att få äran.

Tesla konstruerade även system för trådlös överföring av energi på kortare och större avstånd - och konstruerade en särskild spiralformad spole för att uppnå mycket höga elektriska spänningar.

Han förutsade dessutom redan tidigt många av de viktiga uppfinningar vi i dag känner, t ex telefaxen, radiostyrda missiler och luftfart och radarn.

Nägot som var speciellt för Tesla var hans stora visualiseringsförmåga. Han kunde enligt uppgift konstruera, bygga och t o m provköra och slitagekontrollera sina apparater för sin inre syn, innan han slutligen byggde dem fysiskt. Och de skall då utan undantag ha fungerat.

Tesla var dessutom produktiv som få och efterlämnade ett mycket stort antal patent, amerikanska och övriga; en del av detta material återfinnes numera på Internet. Bland patenten har det efter hand visat sig finnas många goda idéer att hämta.

En av dem gäller t ex den bladlösa turbinen, en anordning som kan pumpa även problematiska vätskor - t ex cementblandningar - utan nämnvärd friktion eller påtagligt slitage. Turbinen har sedan några år funnits i produktion i viss omfattning.

Ett annat från 1901 gäller superkylning av elektriska ledare för att sänka deras resistans - en tidig förebådare av dagens supraledare.

Det har även upprättats ett museum för Nikola Tesla i Belgrad, där bl a många av hans patent finns tillgängliga.

Varför är Nikola Tesla då så relativt okänd i dag? Så länge Tesla höll sig till att skapa sådan teknologi som låg i tiden gick det bra - och han var också under sin glans dagar under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet en mycket berömd man. När han däremot gick utöver vad tiden var mogen för blev han förlöjligad och motarbetad och dog som nämnt i ensamhet och isolering.

Kanske skulle den del av hans kunskap och teknologi, som ligger alltför mycket över vår etiska nivå - t ex kunskapen om icke-ordinära elektricitetsformer och det vi idag kallar fri energi - ha lett till ett destruktivt bruk, om den tidigt blivit vitt spridd...

Det enda de flesta av oss har hört om Tesla är förmodligen enheten för magnetisk flödestäthet, 1 T (1 tesla), som uppkallats för att hedra hans minne. Vi känner den som den attraktions- eller repulsionskraft vi upplever hos starka magneter.

Nikola Tesla var det vetenskapliga geni som självständigt uppfann vårt moderna trefassystem och våra elektriska generatorer, motorer och en lång rad andra elektriska och elektromagnetiska apparater, sannolikt även radion. Det mesta av det 20:e århundradets elektriska civilisation vilar på Teslas pionjärarbete under perioden 1880-1908. Se gärna Nikola Tesla-museet i Belgrad.

Men Tesla gick längre än så - och konstruerade och patenterade en stort antal avancerade anordningar, bl a inom fri energi-området, användbara för energiproduktion - och för vapensystem. En sökning på Internet ger många referenser.

Tesla var uppenbarligen en unik teknisk innovatör. Likväl tror jag att han var störst som uppfinnare och visionär, i vilken roll jag tror vi kommer att få höra mera om honom i framtiden. Tesla kommer måhända i det kommande att hedras som en framstående förebådare av den nya era av avancerad elektricitetsförståelse, som vi skulle kunna kalla elektrosofins epok...